Manifest för ”bombvänstern”

mars 29, 2011

Khaddafi-armén fortsätter att retirera undan rebellernas entusiastiska anfall understödd av den FN-beslutade internationella flyginsatsen. Det är en nervös och farlig situation men underbar i förhållande till läget precis innan ickeflygzonen etablerades. Om Sverige kan delta i skyddet av civilbefolkningen så bör vi göra det. Men låt oss hellre hoppas att Khaddaffis styrkor löses upp i intet i stället för att bita sig fast i Tripoli för ett avgörande slag. Låt oss hoppas att en övergångsregering baserad på rebellernas och ungdomarnas demokratiska krav snart kan etableras. Hittills ångrar jag inte mitt spontana stöd till FN-operationen.

Den som vill tränga djupare in i varför imperialismens intressen tillfälligt överenstämmer med anti-imperialismens i fallet Libyen får inte missa Mellanösternexperten och socialisten Gilbert Achcars nya artikel, här.

Lugnt och sansat analyseras Khaddafi-regimens, rebellernas och väst-världens intressen, och de nu pågående bombningarna jämförs med tidigare insatser, från första Gulfkriget över Balkan och tillbaka till Irak. Achcar menar att de tidigare fallen fanns fredliga lösningar till hands som avfärdades av USA. Men denna gång fanns inga övertygande alternativ annat än att överlåta rebellfästet Benghazi åt Khaddafis hämnd:

”Under such conditions, in the absence of any other plausible solution, it was just morally and politically wrong for anyone on the left to oppose the no-fly zone; or in other words, to oppose the uprising’s request for a no-fly zone.”

Achcars text är det mest välskrivna försvaret för ett anti-imperialistiskt stöd till ickeflygzonen över Libyen hittills. I den meningen är det ett manifest för oss som har utpekats som ”bombvänster”. Det är förstås en orättvis beteckning eftersom vi nästan alltid är emot krig, men som Achcar skriver:

”Absolute ‘principles’ as ‘We are against Western powers’ military intervention whatever the circumstances’ /…/ is not a political position, but a religious taboo.”

Om de principiella bombmotståndarna är ärliga i sina ambitioner är det denna text de bör väga sina argument emot.

Tillsammans med den här mycket intressanta beskrivningen av den disparata rebellrörelsen, skriven från Benghazi, får man en bra förståelse för utvecklingen i Libyen bortom nyhetsartiklarna. Författaren Nicolas Pelham uttrycker viss skepsis mot att rebellrörelsen tog till vapen mot Khaddafi och antyder rent av att Khaddafi lockade in dem på den banan för att föra över kampen till hans militära hemmaplan. Men förmodligen hade det inte kunnat gå på något annat sätt.

”Was the violent turn inevitable? Predictably, Council members blamed Qaddafi’s henchmen for leaving the gates of his arms caches open. Peaceful protest, too, seemed futile in the face of a ruler ready to deploy far more brutal force than his Egyptian or Tunisian counterparts. The colonel’s forces shot dead almost as many people in Benghazi, a small city of 800,000, as Mubarak’s did in all of Egypt, a country 80 million strong. And the four decades of suffering Libyans have endured has been North Africa’s most onerous.”

Detta apropå Diane Johnstones och George Galloways kålsuparteorier om ett inbördeskrig med två parter som vi inte har någon anledning att lägga oss i (se förra inlägget).

För övrigt är även Guillou på samma linje som Achar. Inte heller Obama ångrar sig.

UPPDATERING: Idag beslutade regeringen att skicka åtta Jas-plan till Libyen (DN, SvD, Ab, Exp, GP). Jag vill förtydliga att jag inte tycker att det är principiellt viktigt att Sverige deltar med vapenmakt så länge det finns andra villiga krafter – men om vi nu stöder insatsen och får en begäran om militärt stöd ser jag heller inget riktigt hållbart skäl till att INTE ställa upp. När vi nu har ett flygvapen.

3 svar to “Manifest för ”bombvänstern””

  1. Solo Says:

    Hej !

    Ingen har kommenterat eller ifrågasatt varför man väljer att gå in med väpnade styrkor i Libyen. Varför skall sverige delataga i denna konflikt, kan det vara så att Libyens oljeproduktion styr även svierges produktion och därmed hotar en minskad export pga av högre råvarupriser???


  2. […] debattörer i frågan för NFZ: Andreas Malm här och här, Rikard Warlenius, Arash. Tyvärr lyser kvinnorna med sin frånvaro, det är tydligen inte ok för kvinnor att […]


  3. […] Detta beror i stort på att hans kunskaper i ämnet är grunda och att hans uppfattningar om min och mina åsiktsfränders ståndpunkter i Libyen-frågan helt enkelt tycks var felaktiga. Vi är och […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: