Analys av kompromissen i Cancún

december 11, 2010

En överenskommelse är nu nådd efter två veckors klimatförhandlingar i Cancún. Läget såg rätt hopplöst ut eftersom Japan, Kanada och Ryssland gjorde gemensam front med USA och vägrade förlänga Kyotoprotokollet, samtidigt som gruppen av utvecklingsländer krävde en förlängning av Kyoto. Nu sidsteppades den låsningen av mötets ordförande, den mexikanska utrikesministern Patricia Espinosa, genom att något beslut om Kyotos framtid inte fattas. Vilket är rätt talande för överenskommelsen i sin helhet: den är tunn och svag, men håller i alla fall liv i FN:s förhandlingsprocess.

I stort sett består överenskommelsen av det så kallade Köpenhamnsackordet, som förhandlades fram den sista natten på COP 15 för ett år sedan men aldrig antogs av mötet. Beslutet i Cancún är dock formellt och därmed bindande för parterna. Endast Bolivia motsatte sig beslutet, men kördes frankt över av Espinosa som ansåg överenskommelsen antagen – trots att formellt sett konsensus råder.

Att jag nu känner viss lättnad över utfallet i Cancún säger mest om hur extremt låga förväntningar jag hade. Om de tidiga rapporterna om överenskommelsen stämmer att beslut om globala utsläppsmål och utsläppskulmen ska fattas i Sydafrika på nästa års toppmöte (se nedan) måste den uppgiften för världens engagerade medborgare och folkrörelser att börja mobiliseringen imorgon!

DN sammanfattar kompromissen i ett antal punkter, som jag refererar och kommenterar nedan:

• Ett långsiktigt mål är att hålla den globala temperaturhöjningen under 2 grader. Dessutom sägs att man i framtiden ska överväga om målet ska sänkas till 1,5 grader.
RW: Rakt ur Köpenhamnsöverenskommelsen. Det är faktiskt ett smärre genombrott, trots allt, att tvågradersmålet nu för första gången är antaget av FN.

• Ingen bindande fortsättning av Kyotoprotokollet efter 2012.
RW: Kyotoprotokollet är dåligt och urvattnat; problemet är bara att de som nu motsätter sig det vill ha något än sämre och mer urvattnat. Så detta är förmodligen dåliga nyheter.

• De utsläppsminskningar som nämns i Köpenhamnsavtalet – inte bindande och i sig otillräckliga för att nå tvågradersmålet – skrivs in.
RW: De nationella mål som skrivs in innebär tillsammans att vi går mot 3-3,5 graders uppvärmning och därför står i direkt motsättning till tvågradersmålet. Att målen skrivs in är oroväckande eftersom det i värsta fall låser förhandlingarna om mer realistiska nationella mål.

• Beslut om globala mål för utsläppsminskningar och årtal när utsläppen ska nå kulmen skjuts fram till förhandlingarna i Sydafrika nästa år.
RW: Detta innebär att Sydafrika-mötet kommer att bli extremt viktigt. Lika bra att börja mobilisera imorgon!

• En ny klimatfond inrättas för överföring av resurser för klimatåtgärder från rika till fattiga länder. Den ska administreras av FN och inte Världsbanken, som många länder motsatte sig. Den kommer att ha 25 utvecklingsländer och 15 rika länder i sin styrelse.
RW: En seger för utvecklingsländerna, som får kontroll över hur pengarna används. Risken är förstås att industriländerna vägrar fylla fonden med tillräckligt med pengar, kanske rent av går runt beslutet genom att ändå kanalisera medel via Världsbanken, där i-länderna har beslutsmakten.

• Övervakning och kontroll av länders olika åtgärder är en svår och kontroversiell punkt. Mängder av sidor sägs om vad utvecklingsländerna förväntas göra men nästan inget står om vem som ska övervaka USA eller hur det ska gå till.
RW: Det har varit en j-a massa snack om hur utvecklingsländernas minskningar ska kontrolleras, verifieras och rapporteras, och om den frågan nu kan läggas åt sidan så är det ett framsteg. Men djävulen finns i detaljerna, så jag vågar inte hoppas för mycket innan texten har analyserats.

Skrivet: DN, SvD, Aftonbladet, GP, Sydsvenskan

5 svar to “Analys av kompromissen i Cancún”


  1. Bra analys, förutom att du inte ska lita helt på DN. Styrelsen i klimatfonden kommer bestå av lika många personer från I och U-länder. Det är själva uppbyggandet av fonden som U-länderna kommer att få mer inflytande i, när den väl är på plats får I och U-länder tolv stolar var, enligt den version av LCA-texten jag har.


  2. […] Bloggat: Warlenius, Hådén, Röda Malmö, Borgarmedia: SVD1, 2, 3, DN1, 2, GP1, 2, 3, Läs även andra bloggares […]


  3. […] tror att du kan få ett bra svar genom att läsa en kort genomgång och bedömning av Rikard Warlenius på hans blogg. Jag tycker att han både är klok och mycket kunnig i dessa […]


  4. Tack för analysen. Kort och kärnfull!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: