SVT:s Agenda: Politikens Kiviks marknad

Rätta mig om jag har fel men visst har statusen hos SVT:s politiska prestigemagasin Agenda minskat på senare år? För några år sedan var det något man behövde förhålla sig till, nu kommenteras det allt mer sällan. Man skulle kunna analysera det feministiskt – att bytet av programledare från Lars Adaktusson till Anna Hedenmo och Karin Hübinette skulle påverka programmets prestige.

Jag avstår dock från den analysen här och håller mig till tesen att de helt enkelt gör ett sämre program. Jag tycker att Hedenmo/Hübinette, och särskilt den förstnämnda, har haft klara problem att hantera tunga uppdrag som valvakan i USA:s presidentval och partiledardebatter. Och jag blev riktigt upprörd över Hedenmos lama behandling av ”klimatskeptikern” Elisabeth Höglund för ungefär ett år sedan.

Igår var det dags igen. Det kan väl finnas skäl att diskutera FN:s klimatpanel efter att det avslöjats att ett sakfel har smugit sig in i deras senaste utvärderingsrapport: en faktauppgift om hur snabbt Himalayas glaciärer smälter kom från en icke fackgranskad källa. Det finns forskare och sakkunniga som anser att IPCC har hanterat frågan dåligt och till och med anser att ordförande Rajendra Pachauri bör avgå. Det hade kunnat bli en intressant debatt.

Men istället tar Agenda/Hedenmo in Maggie Thauersköld Crusell i studion och gör därmed bort både sig själva och Thauersköld å det grövsta. För henne och hennes klimatförnekargäng har ju ingenting med IPCC-debatten att göra. Hon hävdade ju att panelen borde skrotas långt innan detta sakfel upptäckts. Och vad har hon emot att använda icke fackgranskade källor – inte ett enda av hennes påståenden om klimatfrågan backas ju upp av sådana?

Hennes position är förnekandets, inte den sakliga kritikens. Hon och andra förnekare har nu viss framgång i att lyckas framstå som initierade kritiker i medierna, men i själva verket accepterar de ju inte det vetenskapliga paradigm inom vilket klimatforskningen förs, inom vilket såväl mer ”alarmistisk” som konservativ forskning görs, inom vilket fantastiska upptäckter görs och även, ibland, korrigeringar av desamma. Förnekarna accepterar inget av detta, utan kritiserar för kritiserandets skull. De är inte intresserade av sanningen, av att rätta fel i klimatpanelens rapporter – deras intresse är att förhindra de radikala politiska åtgärder som krävs för att komma till rätta med klimatförändringarna, och att försöka underminera klimatforskningen är ett tillgängligt redskap för att nå det målet.

Med andra ord. Att låta Maggie Thauersköld vara med i en ”seriös” debatt om klimatforskningen är som att bjuda in UFO-sällskapet för att diskutera norrsken. Som att bjuda in nazister att diskutera en översyn av flyktingpolitiken. Som att bjuda in Pedofilsällskapet för en diskussion om barns sexualitet. Som att bjuda in Society for cutting up men till en diskussion om skärpt våldtäktslagstiftning. Som att bjuda in Jan Myrdal till en debatt om den kambodjanska demokratins utmaningar. Som att… jag tror ni hajar.

Agenda reducerar sig till Kiviks marknad. Och då är det inte så konstigt om prestigen falnar.

Bloggat i förnekarosfären:
Labbibia
Hans-Iwan Bratt
The Climate Scam

Bloggat:
Biology and Politics

Även Staffan Heimersson – Aftonbladets svar på Ulf Nilsson – kommer nu ut som klimatexpert och är generös nog att dela med sig av några goda råd till världens främsta klimatforskare i IPCC.